Visdomständer kan orsaka problem när de inte får tillräckligt med plats i käken eller när bakterier samlas runt tanden och leder till inflammation. För vissa handlar det om återkommande värk och svullnad, medan andra får problem med karies eller tandlossning i området intill visdomstanden. När tandläkaren bedömer att tanden har ett litet eller negativt värde i bettet och samtidigt riskerar att orsaka besvär kan borttagning rekommenderas. Hur komplicerat ingreppet blir varierar däremot mycket från person till person och från tand till tand.
Bedömningen avgör hur tanden tas bort
Innan en visdomstand tas bort bedömer tandläkaren hur tanden ligger och vilka förutsättningar som finns i käken. Akademitandvården beskriver att ingen visdomstand är exakt lik en annan, inte ens hos samma person. Därför går det inte att utgå från att två personer får samma upplevelse eller samma typ av behandling bara för att båda ska ta bort en visdomstand.
En viktig faktor är om tanden sitter i överkäken eller underkäken. I generella drag är det enklare att ta bort visdomständer i överkäken. Käkbenet där är mindre kompakt än i underkäken, medan underkäken dessutom har fler känsliga strukturer i närheten, bland annat nerver och muskler. Det gör att tandläkaren behöver ta hänsyn till var tanden är placerad och vilka anatomiska förhållanden som finns runt den.
Även storleken på tanden och käken påverkar svårighetsgraden. En stor visdomstand i en liten käke kan innebära att utdragningen blir mer omfattande. Tandens läge har också betydelse. En tand som ligger djupt i käken skiljer sig från en tand som ligger i nivå med de övriga tänderna och är lättare att komma åt.
Lutningen och tippningen är ytterligare faktorer. En visdomstand kan stå mer upprätt eller ligga horisontellt mot tanden framför. Även antalet rötter varierar. Vissa visdomständer kan ha tre eller fyra rötter som spretar åt olika håll, vilket kan göra tanden svårare att avlägsna. Tandläkaren bedömer därför bland annat storlek på tand och käke, lutning, åtkomlighet, insyn, rötternas antal och placering samt närheten till känsliga strukturer som bihålor eller nerver.
I vissa fall räcker en vanlig tandutdragning, medan tanden i andra fall behöver opereras bort. Det är tandläkaren som gör bedömningen utifrån de faktorer som påverkar ingreppets svårighetsgrad. Den individuella bedömningen är därför en central del av processen.
Varför visdomständer kan behöva tas bort
Visdomständer får enligt Akademitandvården ofta ont om plats i käkarna. Samma skillnad mellan käkarnas storlek och tändernas storlek och antal som kan ligga bakom behov av tandreglering kan också bidra till problem med visdomständerna. Det betyder inte att själva tandens framväxt alltid är den direkta orsaken till smärtan. Ofta handlar besvären i stället om att bakterier samlas runt tanden och skapar inflammation.
När en visdomstand bara delvis är framme eller ligger svårtillgängligt kan området vara svårt att hålla rent. Bakterier kan då finnas kvar kring tanden och orsaka inflammation. Det är en av anledningarna till att personer kan uppleva värk, spänningar och återkommande svullnad i området kring visdomstanden.
Visdomständer kan också orsaka problem på de intilliggande tänderna. Akademitandvården beskriver att svårigheter att hålla området rent kan bidra till uttalade tandlossningsproblem på tanden framför visdomstanden. Karies kan också uppstå på den intilliggande tanden. Det innebär att tandläkaren inte bara bedömer själva visdomstanden, utan även hur den påverkar omgivande tänder och vävnader.
Återkommande svullnad och värk bör därför observeras. Den som ofta känner spänningar eller smärta i området kring en visdomstand bör enligt Akademitandvården rådfråga tandläkare. I vissa fall kan det vara klokt att avlägsna tanden innan den hunnit orsaka större skada.
Det finns också mer allvarliga situationer. Om en problematisk visdomstand orsakar problem djupt i käkvinkeln kan en bakterieinfektion spridas till halsen eller munbotten. En sådan spridning kan utvecklas snabbt, ge kraftig allmänpåverkan och i allvarliga fall påverka andningen. Vissa patienter kan då behöva akut sjukhusvård.
När tanden behöver opereras bort
Alla visdomständer kan inte tas bort på samma sätt. När tanden är mer svåråtkomlig eller ligger på ett sätt som gör en vanlig utdragning svårare kan den behöva opereras bort. Tandläkaren avgör detta efter att ha bedömt tandens storlek, läge, lutning, rötter och närhet till känsliga strukturer.
Akademitandvården beskriver att patienter ofta känner viss oro inför borttagning av visdomständer. Kliniken arbetar därför med fokus på att patienten ska uppleva så lite obehag som möjligt och anger att många patienter blir positivt överraskade över hur ingreppet går. Upplevelsen och omfattningen kan dock skilja sig mellan olika personer eftersom svårighetsgraden varierar från tand till tand.
Det är också vanligt att besvären efter en operativ borttagning är tydligare än efter en enklare utdragning. Framför allt efter kirurgiskt avlägsnande av en visdomstand i underkäken kan värken finnas kvar under en längre tid. Akademitandvården anger att postoperativa besvär normalt kan pågå i upp till två veckor.
Efter operationen kan smärtlindring behövas för att dämpa värken. Det är också vanligt att känna viss feber, frossa och lätt allmänpåverkan någon dag efter ingreppet. Svullnad kan uppstå när kroppen mobiliserar immunförsvaret i området som en del av läkningen.
Att området svullnar eller gör ont innebär alltså inte automatiskt att något har gått fel. Däremot anger Akademitandvården att den som känner oro kan kontakta sin tandläkare. Hur återhämtningen ser ut påverkas också av hur omfattande ingreppet har varit.
Efter utdragningen behöver området få läka
Efter att en visdomstand har opererats bort behöver området lämnas i fred så att läkningen kan fortsätta. Akademitandvården rekommenderar att området inte störs mekaniskt. Den vävnad som har påverkats behöver tid för att återhämta sig, och eftervården blir därför en viktig del av behandlingen.
Smärtlindring och antiinflammatorisk medicin kan enligt tandläkarens ordination tas förebyggande. Det är särskilt relevant eftersom värk efter en visdomstandsoperation kan vara vanligt och ibland pågå under en längre period. Vilka läkemedel som är aktuella och hur de ska användas styrs av tandläkarens ordination.
Akademitandvården anger också att munnen kan sköljas med bakteriedödande klorhexidinlösning minst två gånger om dagen under maximalt sju dagar. Patienten ska däremot inte äta, dricka eller skölja munnen innan bedövningen har släppt.
Blödning efter ingreppet är vanligt. Eftersom blodet blandas med saliv och andra vätskor i munnen kan mängden se större ut än den faktiskt är. Vid blödning anger Akademitandvården att bomull kan användas som patienten biter ihop på. Samtidigt bör operationsområdet inte störas mekaniskt under läkningen.
Tiden efter behandlingen ser olika ut beroende på hur omfattande ingreppet har varit. En enklare utdragning och en kirurgisk operation av en djupt liggande visdomstand innebär olika förutsättningar och ger därför inte nödvändigtvis samma efterförlopp. Det är ytterligare en anledning till att en annan persons erfarenhet inte kan användas som en säker jämförelse för hur den egna behandlingen kommer att gå.
När en visdomstand ska tas bort är det alltså tandens individuella läge och utformning som styr hur behandlingen planeras. Tandläkaren bedömer bland annat käkens och tandens storlek, lutning, åtkomlighet, rötter och närheten till nerver eller bihålor. Därefter avgörs hur tanden ska avlägsnas och om en operation behövs. Efteråt följer en läkningsperiod där värk, svullnad och viss blödning kan förekomma, särskilt efter kirurgisk behandling. Vid återkommande besvär före behandlingen eller oro under läkningen rekommenderar Akademitandvården kontakt med tandläkare.